Sitter just nu inne på mitt rum och lyssnar på musik, som vanligt. Känslan när en låt börjar spelas och man får upp en händelse eller ett minne i huvudet, bra som dåliga. Det var som i lördags, när en av Håkans låtar började spelas och jag kände att livet blev fulländat. Eller imorse när jag gick till skolan och en låt, som jag lyssnat på i en period, stattes igång. Det är en så speciell känsla! Vad vore livet utan musik? Helt ärligt så skulle jag inte klara mig en dag utan att lyssna på en låt. Att lyssna på låtar när man är glad och high on life, eller när man är på väg till skolan eller pluggar, eller när man ligger i sängen och gråter, allt blir oftast lite bättre. Men ibland, ibland kommer de låtarna som påminner en om något man helst av allt vill glömma, och så får man tårar i ögonen och tillslut rinner de ner på kinderna, vilket jag hatar mest av allt. På senaste tiden, har det varit Håkan som har hållt tårarna borta, och han får gärna fortsätta med det.