Ett rum fyllt av doftljus, Håkan i högtalarna och ett papper och en penna framför sig. Det är bara jag och mina tankar som existerar i min värld just de stunderna. Jag får skrivkramp, skrattar och gråter. Det är så underbart på alla sätt och vis. Att skriva det som kommer från hjärtat, att skriva det man tänker på. Undrar om jag själv tror att jag har gått och blivit poet eller nått, men ni vet, jag gillar känslan, när pennan rör sig från sida till sida och tillslut tar stiftet och pappret slut.