Nattdoppet
Skrivet: · Anna Hermanson, Texter
Du öppnade dörren och steg ut i sommarnatten, tog min hand och sa "kom". Du ledde ner mig ner för trapporna och ut på den smala träbryggan. Vattnet låg alldeles stilla och solen syntes inte till, men inte var det mörkt.
Med lätta steg gick jag till bryggans ände, satte mina bara fötter på trästegen och klev ner i vattnet. "Kom" sa jag och log. Så friskt att känna det kalla vattnet mot kroppen. Vi doppade oss snabbt och nästan hoppade upp från stegen. Jag huttrade till och vi omsvepte varandra i morgonrockarna. Vi skrattade och tittade på varandra. "Det här är så typiskt oss" tänkte vi båda två.
Vi stod där, du och jag i sommarnatten. Klockan hade stigit över midnatt för flera timmar sedan, men vad gjorde det?
Vi stod där, du och jag i sommarnatten. Klockan hade stigit över midnatt för flera timmar sedan, men vad gjorde det?
Du kysste mig och hela min kropp fylldes av värme. Tankarna på hur livet är med dig för alltid, gör att mitt leende blir så brett att jag får kramp. Jag låter hela min själ och personlighet vila i dina händer. Jag har hamnat i den famn som håller mig varm, jag har fått han som kysser bort tårarna som rinner längst mina kinder. Jag har fått han som gör mig till världens lyckligaste tjej. Jag står här och sträcker ut mina händer, så att du kan greppa dem. Jag lovar att med dina händer i mina, behöver du aldrig vara ensam. Aldrig någonsin.
"Fråga mig igen vilket mitt bästa minne är med dig". Du ställde frågan och jag tittade dig djupt in i ögonen. Sedan sa jag "Det som är precis just nu"
Du sa att du älskade mig, och jag svarade att jag älskade dig mer.
Du sa att du älskade mig, och jag svarade att jag älskade dig mer.
Sedan gick vi upp till stugan, hand i hand och jag somnade till dina andetag, tätt intill dig.
anna
