Bara vara
Skrivet: · Texter
Framtiden. Ordet som får mig att rysa. Jag blir både glad och förväntansfull, ledsen och orolig. En liten del av panik och ångest.
Tänk er att packa en resväska och bara åka iväg någonstans. Bryta alla vardagliga rutiner. Jag vill vara med om nya saker, uppleva och leva. Vill vara med om oväntade saker, se nya platser, nya ställen som jag aldrig besökt förut. Vill lämna allting här hemma bakom mig, iallafall för ett tag, och inte titta tillbaka. Jag vill inte fly, utan bara hitta ett ställe där jag kan ha det lite bättre. Slippa allt som kallas för problem och bara vara.
Jag undrar vad man är så rädd för. Att något ska gå fel och att man ska misslyckas med livet? Onödigt höga krav och mål. Varför plågar man säg själv? Varför ska man övertänka så mycket? Varför kan man inte bara ta dagarna mer som de kommer?
anna
